Aktuellt

Ta till vara rasifierade feministers engagemang!

Hanaa2

I sociala medier och på plattformar som Facebook har jag sett hur olika former av rörelser och sociala nätverk vuxit fram. Ofta är dessa sprungna ur en känsla av frustration. En frustration över ett osynliggörande av individer eller ett förbiseende av deras verklighet. Andra gånger kan en rörelses uppkomst förklaras av ett behov av att omgärdas av likasinnade, det vill säga en fråga om identifikation. Det ena behöver självfallet inte utesluta det andra men det som oftast är en röd tråd i dessa rörelser är en känsla av att tillsammans är vi starka och tillsammans kan vi skapa förändring.

Bland de rörelser och nätverk som jag tänker på finns bland annat nätverket Streetgäris. Ett nätverk som syftar till att genom systerskap, inspiration och kompetensutbyte ge kraft åt andra kvinnor och icke-binära personer. Jag tänker på Separatista som är en ”separatistisk plattform för tjejer och icke-binära som blir rasifierade och som identifierar sig som rasifierade”[1]. Eller Rummet som syftar till att skapa ”samtal, diskussion och analys för rasifierade feminister och antirasister”[2], och som jag bland annat sett medverka på ett av det för mig mest givande seminariet under Almedalen 2014.

Att se hur dessa nätverk ständigt växer, att de med bland annat seminarier på Almedalen, medverkande i Sveriges Radio och med artiklar publicerade i stora dagstidningar sprider kunskap och samtal om främst rasifierade feminister och antirasisters verkligheter gör mig hoppfull och fyller mig med glädje.Att ta men också få plats på dessa plattformar är ett erkännande om att rasifierade feminister och antirasisters verkligheter är en del av allas vår verklighet. Att ta plats på dessa plattformar bidrar till att sprida kunskap om hur det är att leva som rasifierad i Sverige idag. För så som Adam Taal så slagkraftigt formulerade i sin debattartikel i Aftonbladet i somras om hur TV4 normaliserar rasismen så finns vi” … vi ser och vi känner” [3].

Vad som dessvärre gör mig mindre hoppfull är varför Socialdemokraterna och i synnerhet S-kvinnor inte i större utsträckning förmår fånga upp detta engagemang. Varför är vårt parti inte en självklar plattform för feministiska och antirasistiska rörelser att engagera sig och organisera sig i? Med tanke på vår höga värdegemenskap borde mer av denna växande rörelse synas i partiet och inte minst i medlemsantalet. Kampen är gemensam, tillsammans är vi starka och tillsammans kan vi skapa förändring. Med en större representation av rasifierade feminister och antirasister i S-kvinnor skulle vår regerings feministiska politik ta ansats ur ett bredare perspektiv. Ett perspektiv där fler verkligheter och perspektiv omfattas och där fler människor känner sig inkluderade. Tillsammans skulle vi bidra till en förändring med sikte mot vårt gemensamma mål, det vill säga målet om ett jämlikt och jämställt samhälle där allas upplevelser och verkligheter räknas lika oavsett bakgrund eller förutsättningar.

Så varför är vi inte mer tillsammans?

 

Hanaa Filali, styrelseledamot Rebella

[1] Separatistas egen facebook sida

[2] Rummets egen facebook sida

[3] Aftonbladet 2015-07-15