Aktuellt

Majoriteten av ungdomarna som hoppar av gymnasiet drar inte till Paris

 

”För Socialdemokraterna och Miljöpartiet är jag ett exempel på ett tragiskt misslyckande” konstaterar Lisa Magnusson i sin senaste krönika. Skoltiden är allt annat än harmonisk för många och hon beskriver hur det är att tappa motivationen för studier och därmed lämna gymnasiet utan fullständiga betyg. Röster som beskriver dessa perspektiv behövs mer i den offentliga debatten om skolan – allt för många gånger avfärdas elever som hoppar av gymnasiet eller inte går ut med fullständiga betyg som odisciplinerade. Som om dessa elever på riktigt inte fattat allvaret med att inte fullfölja sin skolgång. Är det verkligen omöjligt att förstå att personer som hoppar av gymnasiet faktiskt vet vad som väntar? Allvaret ligger ju i att ungdomar gör det trots vetskapen om svårigheterna att klara sig efteråt, att alternativet att stanna kvar i skolan upplevs som värre.

Om berättelser och erfarenheter från ungdomar utan slutbetyg från gymnasiet fick större utrymme skulle det kanske bredda synen på många skolpolitiska reformer. Socialdemokraternas förslag om obligatoriskt gymnasium kan exempelvis kritiseras för att den i sin lansering inte tar tillräcklig hänsyn till ungdomars psykiska ohälsa och otryggheten i skolmiljöerna. Kanske vore det bättre att ta tag i skevheten i dagens betygsystem istället för att införa gymnasietvång som Irene Wennemo redan lyft fram. Att hitta relevant kritik mot obligatoriskt gymnasium är inte svårt. Men detta är något Lisa Magnusson har svårt med i sin krönika.

Skoldebatter lider oftast av för mycket åsikter och för lite evidens. Analyser och fakta trängs bort när snabbproducerat tyckande lättare köps av många – speciellt när det kommer till institutioner som de flesta har starka minnen från. Magnussons främsta kritik mot obligatoriskt gymnasium kretsar kring att det visst kan lösa sig för ungdomar utan fullständiga betyg. Hon använder sig själv som bevis. Hon sparade ihop pengar, flög till Paris och jobbade därefter på olika krogar. Detta utan gymnasieexamen. När hon kom hem gjorde hon högskoleprovet och kom därefter in på sin utbildning.

”Så kan en relation till utbildning också se ut: snårig och samhällsonyttig.” Lol.
Magnussons solskenshistoria är inte den verklighet som majoriteten av ungdomar utan gymnasieexamen möter. Siffrorna bakom ungdomsarbetslösheten vittnar starkt om det. Ungdomar utan fullständiga betyg går ofta rakt in i arbetslöshet och riskerar även en skadlig långtidsarbetslöshet. Boende och jobb i Paris är inte bara långt bort i praktiken, utan även i fantasin, för dessa ungdomar. Det ser inte heller ut som att betydelsen av gymnasieexamen för att kunna få jobb kommer att minska i framtiden. Utbildning är utan överdrift avgörande på svensk arbetsmarknad.

image

Att göra gymnasiet obligatoriskt är ett formellt förtydligande om vikten av gymnasieexamen. Arbetet med att minska avhoppen från gymnasiet kommer onekligen kräva stora insatser, främst vad gäller förebyggande åtgärder. Som underlag krävs djupgående analyser av sifforna bakom avhoppen i skolan och inte anekdotisk bevisföring. För vi lever trots allt i en verklighet där majoriteten av de ungdomar som hoppar av gymnasiet saknar privilegiet att dra till Paris för sin försörjning.

YASMIN HUSSEIN

 

Lisa Magnussons krönika

Irene Wennemos krönika